Förändring gör ont

Jag tänkte ta upp ämnet "ärlighet" och hur mycket vi egentligen gör oss till gnällande offer eller till huggande bitcher . . .

Just nu är Dr. Phil på tv:n
Idag handlar det om "hemmafruarna" som han har satt tillsammans i ett rum
I det rummet ska dom lära sig att vara ärliga mot sig själva
Att våga gå igenom förändelseprocessen - ärligt
Jag såg det första programmet, då kvinnorna fick ha anonyma T-shirtar på sig, för att inte avslöja vilka dom var - egentligen :)
Jag har inte sett alla avsnitt, bara några av dom . . .
Och så helt plötsligt idag - så har dom kommit så långt :)
"Bitchen", som sågade alla och var dominant o dömande, var den som levde mest i "oärlighet".
Hon hade varit sååå jättestor, varit mobbad, ensam och aldrig trodd på. Tyvärr gjorde det inte "den nuvarande o nu så mycket mindre o smalare kvinnan" ödmjuk eller så, utan hon högg vilt ikring sig och tillät inte dom andra (eller dr Phil) komma henne nära.

NU - idag, sitter hon där helt avslappnat - trevlig och öppen - och icke fördömande :)
Alla kvinnor där har döljt hur dom lurat och manipulerat sin närmaste omgivning med olika trick.
Men dr Phil genomskådar som sagt "allt" - så idag - och under många tårar och försök till ursäkter sitter dom nu där - och är mer mogna att gå in i processen till förändring :)
Kvinnorna hade inte tänkt på att den dom lurat mest, var ju dom själva - eller hur :)

Tänk om du o du och vi alla skulle försöka att tänka efter -
Hur ärligt vi lever våra liv - egentligen?
Är vi ärliga mot oss själva?
Är vi ärliga mot våra nära o kära?
Spelar vi olika roller inför olika personer - på olika platser?
(ja, jag vet att livet ÄR ett s k rollspel, men måste det vara det?)
Dövar vi ner våra känslor genom att "stoppa nå't i munnen" - "belöna oss med mat"?
Dövar vi ner känslorna med hjälp av alkohol då och då, med en hög av förmildrande ursäkter?
Dövar vi ner känslorna genom att träna och motionera för att slippa känna?
Vad dövar DU ner dina känlor med? . . .
Ta en paus och tänk efter . . .

Försök att under en dag (kanske imorgon eller till helgen) leva så ärligt som möjligt -
i första hand mot dig själv - och känna in vad DU känner :)
Försök iaf att ta en liten del av en dag - och så snart som det bara går.
Ni kanske undrar varför - tjaaa, om vi hellre vill gnälla över bagateller och fortsätta att leva våra liv som missnöjda, kanske bittra kvinnor o män - gör det :)
Men annars är det mycket trevligare och positivare att sluta gnälla över så'nt som egentligen är strunt - tro mig :)
Och som Anna på anna-exlibris skriver om orättvisa diktaturstater utomlands, så har vi ju det väldans bra här i vår del av världen - eller hur :)

Hoppas att vi tillsammans kan stanna till för att ta oss en funderare över vilka liv vi egentligen lever.
Om vi lever våra egna liv - eller om vi styrs av någon annans önskningar o värderingar.
Vi lever ju inte i nå'n diktaturstat, så vi har oändliga möjligheter att må jättebra :)
Jahaja, då är det ju bara vi själva då som hindrar oss från att må bäst - eller???
Vad tror o tycker NI?

Vet ni att den enda vi kan förändra och kräva förändring av - är oss själva . . .